Augustprisnominerade!

– Yihaa!

Fick precis reda på att  ”438 dagar” nu officiellt har nominerats till Augustpriset.

“Som en mix mellan Gökboet och Black Hawk Down. Filmiskt och hudnära beskriver Martin Schibbye och Johan Persson vardagen i det karga Kalityfängelset som de förs till efter att ha tagits till fånga under en reportageresa i Etiopien. Med skärpa, känsla och dynamisk dramaturgi delar de med sig i en blivande reportageklassiker som ger perspektiv på frihet och rätten att skriva och säga vad man vill. Tystnaden har fått ett slut. “

Det ger kraft att jobba vidare med de frågor som fick oss att åka till Etiopien.

Jag och Johan firar med en kaffe och korv  på tågstationen i Göteborg, på väg mot Borås.

Tyvärr kan varken jag eller Johan delta på nomineringsfesten och vi ber juryn ursäkta vår frånvaro. Vi är ute på en intensiv bokturné och har lovat våra läsare att vara i Borås.  Vi kunde inte ställa in och svika de som stött oss under 14 månaders fångenskap och som köpt biljetter för att lyssna på oss ikväll. Men bokens redaktör, Filters Mattias Göransson är på plats i Stockholm för att ta emot nomineringen.

Vi läste en hel del av August Strindberg i fängelset. Eftersom böcker på svenska hade svårt att passera censuren fick vi kämpa för att få in dem. I Kalityfängelsets lilla bibliotek fanns när vi muckade både ”Tjänstekvinnans son”, ”Röda rummet”, ”Hemsöborna” och ”En dåres försvarstal”. De böckerna var tillsammans med andra ovärderliga för att inte skrumpna i tanken. I en värld utan yttrandefriheten var varje intryck utifrån ovärderligt. Om detta skriver vi i boken.

Jag vill verkligen tacka juryn som genom nomineringen ger fler människor möjlighet att dela berättelserna från öknen och Kalityfängelset med oss. Varje läsare innebär två nya ögon som kommer att bevaka Kalityfängelset och kollegorna som är kvar där.

Min och Johans förhoppning är att berättelsen lever vidare hos alla dem som läst och kommer att läsa, samt att de övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och fängslandet av det fria ordet som vi skrivit om på sikt får konsekvenser.

Vardagen i Etiopien för den journalist som skriver kritiskt är att fortfarande att fängslas.

En vardag vi inte får acceptera eller glömma för att vi är så lyckligt lottade att vi i friheten kan skriva och nomineras till litterära pris.

Nomineringen visar också att det finns ett sug efter journalistik som ger människor en röst, inte alltid ber om lov och ifrågasätter en värld dominerad av geopolitik och maktspel.

Vi ser verkligen fram emot prisceremonin senare i höst.

  • jessie james

    visste jag väl :)

  • Tina

    Hej!
    Hörde ert sommarprogram, det var verkligen ett bra program. Sen när jag var ute och flög härom veckan såg jag er bok och kände att den måste jag läsa. Nu har jag läst och läst och vill bara säga tack för en riktigt brutalt ärlig och bra bok, den är fantastiskt skriven och jag håller tummarna för att ni vinner Augustpriset. Lycka till i framtiden.

  • Jessica

    Underbar bok. Tårarna bränner bakom ögonlocken.

  • Matilda

    Jag skulle så gärna vilja skriva och tacka för vad ni har gjort, men det känns så långt att skriva här. Finns det något annat sätt att skriva till er på?

  • Sara

    Boken var oerhört bra och gripande. Chockerande att ett land kan se ut så idag, 2013. Rekommenderar alla att läsa den! Tack för att ni gjort den här boken. Det är verkligen viktigt det ni skriver om.

  • Annika

    Jag var och lyssnade på er i Ludvika tidigare i kväll. Det är helt omöjligt att förstå, som lyssnare, att ni berättar om verkligheten som ni har varit med om och inte manuset till en Hollywoodfilm. Det jag framför allt bär med mig är, trots helvetet ni varit med om, er optimism om mänsklighetens goda. Hur alla internerade i er stora grupp delade på den lilla mat som erbjöds mm. Jag håller tummarna för att ni får Augustpriset!!!!

    • http://www.telluselleliving.com/ Hannah Telluselle

      Som Orange is the New Black, menar du?

  • Naima

    Stort grattis! Vill även tacka så mycket från oss som har rötter i ogaden och Etiopien för att ni belyser problematiken som pågår där. Har både familje medlemmar som spårlöst försvunnit och en del straffade utan ordentlig rättegång. Ert engaggmang ger ett inre lugn, betryggande att veta att det finns journalister som bryr sig mer än att bara skriva när något är på tapeten, Stort tack! Jag undrar över ifall granskningen av oljebolagen i ogaden och den civila befolkningens situation har lagts på hyllan? Det är ju förståeligt men finns det andra journalister som kämpar för att belysa det som pågår där?

    Varma hälsningar,
    Naima

  • Sarah Nygård

    Hej Martin!
    Skriver till dig då jag inte vet andra som gått igenom en dylik situation.
    Jag vet inte om du följt nyheterna angående svenskarna som sitter i Tunisien. En av dom är min bror och jag hade velat fråga dig några saker och få lite synpunkter, om du vill, orkar och kan såklart.
    Dock inget jag vill ta via ditt kommentarsfält så om du vill får du hemskt gärna maila. sarah.c.nygaard@gmail.com
    Om inte så önskar jag dig & Johan all lycka. Jag är nästan färdig med boken som jag finner väldigt intressant. Att ni kan skriva så nyktert om en sån händelse. Å andra sidan är det inte vilka som helst som tar högrisksarbeten och dom som gör det tycks ha ett helt annat go. :)
    All lycka/ Sarah

  • Dan

    Hoppas den vinner, boken var suverän! Tack!!!

  • Emma

    Har precis läst färdigt boken och ÄLSKAR den!! Super intressant och lärorik och så underbart “rent” skriven! Fri från överdrivna försköningar eller vältrande i hemskheter och ändå har jag läst den med både tårar i ögonen och ett leende på läpparna! Ville bara säga ett stort TACK!!
    /Emma

  • http://www.telluselleliving.com/ Hannah Telluselle

    Jag gissar att referensen till “Gökboet” är från s. 195 och “Black Hawk down” är från s. 217… fast i min bok och inte er om att sitta fängslad som svensk student i USA 2011-12 utan brottsmisstanke mer än visumtrassel, som kanske fortfarande är ointressant för alla er, men i alla fall intressant nog för män vid makten… tack och lov. (Som bloggat 2012-13 och i bokform 2014).